Industriella samhället
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industri. Under den industriella revolutionen skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna. Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under talet.
Sedan den industriella revolutionen har världens folkmängd ökat som aldrig förr. År fanns det ca miljoner människor i världen.
Från jordbruksland till industrisamhälle
År var det miljoner. År hade antalet nästan fördubblats till 1,6 miljarder. Och år hade den siffran nästan fyrfaldigats till 6 miljarder. Idag är vi över 8 miljarder människor [ Worldometer ]. Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier förmåner.
Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän. Under talet växte också en borgerlig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället. Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna.
Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.
Industrialismen i Stockholm
Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om. Där manades arbetarklassen att ta makten. Efterhand delades arbetarklassen i två grupper, de som ville ta makten med våld och de som menade att det kunde ske med demokratiska metoder.
I en rad länder växte partier fram som valde den fredliga vägen, exempelvis Socialdemokraterna som bildades i Sverige. I andra länder ledde arbetarklassens krav till revolution, bland annat i Ryssland Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva.
Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi som vi har idag. Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare.
Industriella revolutionen: Det långa 1800-talet - SO-rummet
Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna. Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta att tvätta.
Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare.
Industriella revolutionen – Wikipedia
Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar. Förbättringar inom sjukvård, vatten , avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del. Under talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag.
Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket.