Hur är svensk skola
Flickor och pojkar sittande i skolbänkar i Rantorpsskolan i Lindome. Fröken stående vid katedern.
About Swedish schools and education
Bilden är tagen kring förra sekelskiftet. Skolor har det funnits i Sverige inkl.
Skåne sedan tidig medeltid. Bland de första var katedralskolorna i Lund , Uppsala och Linköping Dessa skolor var en del av kyrkans organisation och hade som huvudsaklig uppgift att utbilda pojkar som skulle bli präster. Undervisningen i katedralskolorna, eller domkyrkoskolorna som de också kallades, var anpassad till vad en präst behövde kunna.
Svenska skolsystemet
Man följde också traditioner från antikens Rom vilket gjorde att mycket tid lades på att lära sig latin, biblisk historia och retorik. Men eleverna fick också lära sig att räkna. Längre fram under medeltiden grundades också särskilda stadsskolor som gav undervisning för köpmännens söner, men det var bara en mycket liten del av städernas pojkar som gick i dessa skolor.
En viktig förändring med betydelse för den svenska skolan var reformationen och att Sverige blev protestantiskt. Därmed översattes Bibeln till svenska eftersom den protestantiska kyrkan ansåg att det var viktigt att människor själva skulle kunna möta och förstå Guds ord. År blev det till och med lag på att föräldrarna måste lära sina barn kristendom och att läsa. Till sin hjälp hade de en särskild Abc-bok med religiösa texter, eller katekesen som innehöll viktiga delar ur Bibeln och förklaringar till hur man skulle förstå det som stod i Bibeln.
De allra flesta fick med hjälp av denna typ av böcker lära sig läsa hemma. Kristendomskunskaperna kontrollerades sedan av prästen i församlingen genom s. På så sätt spred sig läskunnigheten i Sverige, och i slutet av talet kunde merparten av alla svenskar åtminstone läsa texter som de läst tidigare.
Det här är den svenska skolan
Även om de allra flesta under talet inte gick i skolan så fanns det andra sätt att lära sig saker. Vid sidan av lästräning i hemmet lärde man sig också arbeta genom att delta i föräldrarnas sysslor. I talets Sverige bodde nästan alla på landet och levde på jordbruk. Barnen fick redan när de var små lära sig hur man odlar och tar hand om djuren. När de sedan kom upp i tonåren var det vanligt att barnen flyttade hemifrån för att arbeta som piga eller dräng på en annan gård.
I städerna fanns det också en del som ägnade sig åt hantverk. Dessa yrken var enligt skråväsendet regler främst reserverade för män änkor kunde dock ibland få tillstånd att fortsätta bedriva den avlidne makens verksamhet. Pojkar som skulle bli hantverkare - exempelvis skräddare eller smed - var först tvungna att arbeta som lärling under ett antal år.
Som lärling fick man lära sig yrket samtidigt som man arbetade och utförde enklare sysslor. När lärlingsperioden var över fick lärlingen utföra ett gesällprov innan han kunde få tillstånd att arbeta som hantverkare. Inom adeln hade man egna uppfostringstraditioner. Redan i mycket unga år påbörjades undervisning i hemmet genom att föräldrarna anlitade privatlärare. De privatlärare som undervisade pojkar kallades för informatorer medan flickornas lärare kallades för guvernant.
Av dessa fick barnen lära sig vad en adlig person behövde kunna. För flickornas del handlade det exempelvis om att lära sig tala franska, medan pojkarna också undervisades i bland annat politik. Under talet ökade antalet skolor något då särskilda fattigskolor uppkom vid sidan om de redan etablerade skolorna som främst utbildade blivande präster. Fattigskolorna var till för de barn som inte hade möjlighet att lära sig läsa hemma.
På landsbygden kallades de för sockenskolor.