Vad innebär referensintervall
Granskad av: Werlabs team av läkare. Lästid: 3 minuter. Om du har tagit någon av våra hälsokontroller har du säkert sett begreppet referensintervall i läkarens bedömning i din digitala journal. Kanske nämns även normalvariant. Vad betyder dessa begrepp? Det ska vi reda ut här. Ett referensintervall för en hälsomarkör till exempel glukos är kort uttryckt ett spann från lägre värden till högre värden.
Referensintervallet beräknas med hjälp av provsvar från friska personer. Vissa kommer att ha ett lägre värde och vissa ett högre värde på hälsomarkören. Många kommer att vara ganska genomsnittliga. Värdena från denna friska grupp skapar en klockformad kurva, en så kallad normalfördelningskurva, där de som har mycket låga eller mycket höga värden blir så kallade extremer.
Man tar sedan bort extremerna, det vill säga de 2,5 procent som har allra lägst värde och de 2,5 procent som har allra högst värde.
Hur skiljer sig referensvärden från rekommenderade värden?
Nu har man tagit fram ett referensintervall för hälsomarkören ifråga. Ett referensintervall är huvudsakligen till för att vara just en referens och ett verktyg för läkaren som har beställt analysen. Att man ligger utanför referensintervallet är inte lika med sjukdom. Om man är sjuk är det ofta flera variabler som avviker och läkaren tittar därför på helheten. De 2,5 procent med lägst värde och de 2,5 procent med högst värde plockas bort när man fastställer själva referensintervallet.
Dessa personer är dock friska eftersom man har utgått ifrån friska individer när man tog fram referensintervallet. Det kan hända att du själv får ett värde på en hälsomarkör som ligger utanför referensintervallet.
Vad menas med normala blodvärden? Vi reder ut vad läkaren refererar till
Det behöver inte betyda att du är sjuk. Du kan ju faktiskt höra till dem med extra låga eller extra höga värden. Läkaren som analyserar dina provsvar kan bedöma det som normalvariant, om du är frisk och helhetsbilden vad gäller dina provsvar ser bra ut.
Minst lika viktigt, om inte viktigare, är att jämföra med sina egna tidigare provsvar. Då kan man se förändringar över tid och även se resultatet av livsstilsförändringar. Din läkare kan avgöra om du har en normalvariant. Ju mer information läkaren har att utgå ifrån, desto lättare går det att avgöra huruvida det rör sig om en normalvariant eller ej. Det brukar underlätta om du kompletterar med fler tester eller gör regelbundna tester över tid.
Då kan läkaren jämföra provsvaret med dina egna tidigare provsvar och inte bara med referensintervallet. Om du behöver komplettera med fler tester kommer du att få en rekommendation om detta i läkarens bedömning som finns i din digitala journal. Vad som är optimalt skiljer sig från person till person och från markör till markör. Det finns till exempel markörer som helst ska ligga ganska högt, såsom många näringsämnen.
När referensintervall beräknas så görs det på en normalpopulation med friska individer. I det moderna samhället är det dock många av oss som är friska men som ur risksynpunkt, till exempel för hjärt- och kärlhälsa, inte har optimala värden. Det innebär att referensvärdena för till exempel näringsämnen kan vara lite sämre än de skulle vara om man hade beräknat dem enbart på människor med topphälsa.
Vad menas med referensintervall?
Det kan hända att ett visst näringsämne är markerat i gult i din digitala journal. Det är för att uppmärksamma dig på att ett högre eller lägre värde är mer optimalt och kan hjälpa till att förebygga hälsorisker på sikt. Läs om varje hälsomarkör i ditt provsvar på vår hemsida.