Skillnad på sjö i skogen och sjö i fjällen
I svenska sjöar häckar två arter av svanar. Om det blir slagsmål mellan de två arterna så vinner sångsvanen.
Viktiga vatten har många namn
Knölsvanar har fått sitt namn från den mörka knöl de har på den orangea näbben. Hanarnas knöl är lite större än honornas. Bilden visar en hona. Sångsvanen var tidigare utrotad så att den bara fanns med några få par i fjällen.
Biotop sjön
Efter fridlysning och viss utplantering har den ökat på senare år och finns nu i sjöar över hela landet. Sångsvanen är ungefär lika stor som knölsvanen. På utseendet skiljer man dem lättast på att sångsvanen har gult i stället för orange på näbben och saknar knöl. Skrattmås på vattnet. Denna mås häckar i stora kolonier i vassar. Skrattmåsens ben och näbb är vackert röda och huvudet utom nacken är mörkt brun eller svart.
Fiskmås med en abborre som den troligen har hittat död eller skadad. Kanske någon metare har slängt den. De fullt friska fiskar som måsen kan fånga själv är oftast betydligt mindre. Fiskmåsen är den vanligaste måsfågeln i Sverige. Den finns både vid kusten och i steniga insjöar.
Tälta i skogen (Komplett guide)
Den lever mest av daggmask, insekter och fisk men tar också mycket annat, t. Av Sveriges sex tärnarter är det fisktärnan som är vanligast i insjöar. Bara i fjällsjöarna och i yttersta havsbandet är silvertärnan vanligare. Dessa båda arter är väldigt lika. Om man är nära kan man se att fisktärnan har svart spets på den röda näbben medan silvertärnans är helröd.
Båda flyttar över mer än halva jorden mellan sommar och vinter.
Skogstjärn och alla skogens vatten
Silvertärnan kan ta sin vintersemester ända nere vid Antarktis! Fiskgjusen är en stor rovfågel som lever av fisk som den störtdyker efter i sjöar och havsvikar. Ofta ser man den sitta och vila i toppen av ett träd. Den finns över en stor del av världen men har ofta jagats och därför blivit sällsynt i många länder. Många av rovfåglarna har samma problem.
I Europa är det Sverige som har de flesta häckande fiskgjusarna, omkring par. Under vintern flyttar denna fågel ner till ekvatorsområdet i Afrika. Den kan ju inte fånga någon fisk här när det är is på sjöarna. Doppingarna är liksom lommarna mycket väl anpassade till dykning.
Båda grupperna är mycket strömlinjeformade och har benen längst bak på kroppen. Å andra sidan blir benen mycket dåliga att gå på land med. Både doppingar och lommar har också simfötter men av ganska olika utseende.