Vad bör du tänka på i kommunikationen med friska äldre
Hur får man till goda möten och relationer med anhöriga? Ämnet togs upp på vårens digitala Nestorcafé där Ingrid Lindholm från Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Camilla Andersson och Carina Parmenfälth från Ersta diakoni var på plats för att dela erfarenheter, kunskap och tips.
Att möta anhöriga – viktigt och positivt men inte alltid enkelt
Att bli anhörig till en person som behöver vård och omsorg innebär ofta stora omställningar som inte alltid är enkla att hantera. Och som medarbetare inom vård och omsorg är det en del av yrket att bemöta och ha kontakt med anhöriga till patienter och omsorgstagare, något som många upplever som positivt, men som inte alltid är enkelt. Det var en av ingångarna till vårens Nestorcafé där ett tal vård- och omsorgmedarbetare i södra Stockholm deltog via länk.
På plats var Camilla Andersson och Carina Parmenfälth från Ersta diakoni som belyste viktiga kunskaper om och erfarenheter av anhörigfrågor. Ingrid Lindholm från Nationellt kompetenscentrum anhöriga inledde med fakta om anhörigas situation, behov och önskemål:. De behöver också strukturerade former av stöd och kunskap om sjukdomen. Carina Parmenfälth och Camilla Andersson från Ersta diakoni belyste de förändringar som anhörigvårdaren ställs inför när en närstående, kanske en make eller make, drabbas av en demenssjukdom.
En ny livssituation framträder som de måste förhålla sig till, där mycket kretsar kring den som ska vårdas. Man känner sig inte hemma. Många vittnar om skuldkänslor och dåligt samvete och oro för att inte orka. Här finns tankar om hur man nu ska fortsätta att leva sitt liv och att bli vårdare istället för livspartner till den man älskar, säger Carina Parmenfälth.
Det viktigaste stödet för anhöriga är enligt Carina och Camilla att veta att deras närstående får en bra vård och omsorg.
ÄiC-podden # 25: Kommunikation vid demens
Och att personalens bemötande har stor betydelse för om anhöriga är nöjda eller missnöjda med den vård som ges. Det är viktigt att vara professionell, sa Carina Parmenfälth.
Det är bra om man som personal kan försöka förstå detta. Om det blir för svårt kanske någon annan i teamet kan ta över, eller vända sig till sin chef. De anhöriga kan också hjälpa oss att ta vara på det friska, vad som motiverar och ger personen glädje. Anhörig — en familjemedlem, släkting, vän eller annan person som hjälper, stödjer, vårdar eller har omsorg om en närstående.
Närstående — en person som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning och som har behov av stöd, hjälp, vård eller omsorg i det dagliga livet. Hälso- och sjukvård på säbo, andra delrapporten är här! Nestors nätverk för rehabpersonal släcks ner efter 14 år.
Så kommunicera du med demenssjuka personer
Vårens digitala föreläsningar - fyll på kunskapsförråden! Hemtjänstverksamheter i södra Stockholm utvecklar hälsofrämjande arbetssätt. Skriv ut. Klicka på bilden för att förstora! Ingrid Lindholm från Nationellt kompetenscentrum anhöriga inledde med fakta om anhörigas situation, behov och önskemål: — Vi vet från forskning att anhöriga önskar att bli sedda utifrån där de som anhöriga befinner sig, att det är viktigt att bli bemötta av personal inom vård och omsorg och att få vara delaktiga i vården och omsorgen om sin närstående.
Ingrid Lindholm, Nationellt kompetens-centrum anhöriga. Klicka på bilden för att förstora.
Kommunikation är grundläggande i en god omsorg
Det är viktigt att vara professionell, sa Carina Parmenfälth — Ibland bottnar klagomål i andra djupare saker, kanske oro och känsla av maktlöshet. Camilla Andersson avslutade: — Anhöriga kan vara till stor hjälp eftersom de ofta känner den närstående bäst och kan ge en bild om vem denne var innan hen blev sjuk. Camilla Andersson t. Fler nyheter 8 maj