Stråsäd
Svartrost är en växtsjukdom som orsakas av svampen Puccinia graminis. Den förekommer på de flesta platser i världen och angriper främst stråsäd och vissa gräsarter. Allvarliga angrepp kan orsaka stora skördeförluster. Idag är svartrost den globalt sett allvarligaste rostsjukdomen och den har även haft stor betydelse genom historien. Svartrostangrepp sker oftast sent på säsongen, vilket gör att sent mognande sorter drabbas värst.
Främst är det strået som angrips. Först uppkommer rostbruna pustlar av sommarsporer. Senare på säsongen bildas istället teliosporer som är kolsvarta. Pustlarna är långsmala och gör att det yttersta lagret av strået spricker och blir fransigt. Puccinia graminis , som ger upphov till de sjukdomssymtom vi kallar svartrost, är en svamp i ordningen Basidiomycetes.
Human test
Vidare ingår den i släktet Puccinia och i familjen Pucciniaceae. Den är en obligat parasit vilket innebär att den inte kan växa eller försöka sig utanför en levande värdväxt. I texten nedan är sportyperna fetmarkerade när de omnämns första gången. Svampen övervintrar i form av teliosporer. Teliosporerna är svarta, tvåcelliga och klubbformade. Från varje basidium växer fyra basidiosporer ut, som sprids med vinden och infekterar unga blad på berberisbusken.
På bladens ovansida genomgår svampen sitt sexuella förökningsstadium. Först bildas spermogonier, ett slags sporhus. Inuti varje spermogonium bildas sporer som kallas och spermatier och vid sporhusets öppning växer ett särskilt mottagarmycel ut.
Så här kan du lägga upp din svampbehandling i stråsäd
Spermatierna frigörs ur spermagonierna tillsammans med en vätska som lockar till sig insekter. Insekterna kan i sin tur sprida spermatierna vidare till mottagarhyfer på ett spermagonium av motsatt parningstyp. Där sker en befruktning genom att spermatien smälter samman med en cell på mottagarhyfen. Parkärnsmycelet växer ner genom bladet till dess undersida där ett nytt sorts sporhus bildas, som kallas aecium.
Aeci är gul-orange, ser ut som uppochnervänd bägare och kallas även skålrost.
Stråsäd, trindsäd, oljeväxter och potatis. Sortval 2015
Ur aecium växer ovala aeciosporer fram i långa rader. Dessa sprids till gräs och stråsäd, som infekteras.
På gräsens strå bildas ett sorts sporhus som kallas uredinier. I uredierna bildas pustlar, vilket är samlingar av urediniosporer sommarsporer.
Stråsäd, trindsäd, oljeväxter och potatis.
Dessa sprids till plantor av gräs och stråsäd i närheten, som infekteras varpå nya pustlar med urediniosporer växer fram. På så sätt sprids förökar sig P. Mot hösten när värdväxten börjar åldras bildas teliosporer istället för urediniosporer och då byts även namnet på pustlarna ut, från uredinier till telier. Teliosporerna övervintrar till nästa vår, och svampens livscykel är sluten.
Från och med befruktningen på våren till dess att teliosporerna bildas på hösten, vilket innefattar större delen av livscykeln, är P. I teliosporerna smälter de två kärnorna i varje cell samman, så att en cellkärna med dubbel, diploid genuppsättning bildas. Därefter sker en meios, så att varje basidiospor som kommer ur basidiet från den groende teliosporen på våren har en haploid cellkärna, dvs med enkel genuppsättning.
På våren och försommaren sprids sporer från berberisbuskens blad till gräs och stråsäd.