Älgen skogen jakten
Antalet älgar i Sverige har minskat kraftigt. Korna föder färre kalvar och de kalvar som föds väger allt mindre, men markägare larmar om fortsatta betesskador och skogsbolag vill att fler älgar ska skjutas. Samtidigt vill jägarna skjuta färre. I slutet av talet fanns nästan inga älgar kvar i Sverige, men sedan dess har det hänt en hel del. Under talet återhämtade sig skogens konung ordentligt, för att nå en topp på talet.
Sedan har älgarna blivit allt färre. Förklaringen är relativt enkel: älgjakten.
Därför riskerar älgen bli rödlistad
Varje år skjuts omkring en fjärdedel av alla älgar i Sverige. För elva år sedan ändrades den svenska älgförvaltningen se faktaruta , alltså reglerna för älgjakten. Sedan dess bedöms älgpopulationen ha minskat med en tredjedel. Det mest återkommande argumentet för att fler älgar behöver skjutas är att man vill minska betesskadorna i skogen. Samtidigt visar statistiken att mängden betesskador är mer eller mindre oförändrade trots att älgpopulationen har minskat kraftigt.
Han har tidigare varit forskningsansvarig på Svenska Jägareförbundet. I sin forskning fokuserar han på klövvilt och han har även varit med och utvärderat det nya förvaltningssystemet. Mest effektivt är det om man sätter mer tall och gynnar bärris och lövträd, samtidigt som alla hjortdjur regleras med jakt, säger han. Inför de senaste årens älgjakt har jägare slagit larm om att de inte längre ser några älgar på passen, att älgarna inte mår bra och att intresset för jakten svalnar.
Samtidigt anser många av de stora skogsbolagen att det skjuts för få älgar.
Så tar du hand om älgen – nio steg från skott till tallrik
År föreslog det statliga skogsbolaget Sveaskog att det skulle skjutas älgar från helikopter, drönare eller skoter för att få en bättre måluppfyllelse, både gällande betesskador och antal fällda djur. Menar du att en stor älgstam är en fara för klimatet? Skadade tallar innebär en negativ klimat- påverkan eftersom de träden inte växer upp och binder kol eller kan skördas och förse samhället med klimatsmarta produkter.
Borde inte betesskadorna ha minskat vid det här laget om färre älgar ledde till minskade betesskador? En vinter med mycket snö påverkar till exempel också skadenivåerna, så det är inte bara antalet älgar som styr hur stora skadorna blir. Men jag kan säga att två älgar gör mer skada än en älg.
Älgen kan rödlistas – hur mår den svenska älgstammen?
På senare år har vargen och i viss mån också björnen börjat få större påverkan för älgpopulationens storlek. Läs mer: Färre älgar i skogarna ökar vargens påverkan. Skogsstyrelsen följer upp betesskadorna varje år och sammanställer resultatet i älgbetesinventeringen Äbin. Ebba Henning Planck är viltspecialist på Skogsstyrelsen. Hon säger att myndigheten är lite förvånad över situationen.
Det är bekymmersamt men det gäller att ha uthållighet och tålamod.
Vi hoppas att vi kommer se en minskning av betesskadorna snart. I södra och mellersta Sverige har bestånden av rådjur samt dov- och kronhjort ökat, vilket kan bidra till att betesskadorna fortsätter vara på samma nivå trots färre älgar. Det handlar dock om begränsade områden. I stora delar av Sverige dominerar älgen fortfarande bland hjortdjuren, och trots kraftig avskjutning har betesskadorna inte minskat där heller.
Är det rimligt att behålla ett mål som inte ser ut att kunna uppnås? I den här adaptiva förvaltningen behöver man fortsätta utvärdera. Mängden klövvilt behöver minska men vi behöver också anpassa skogsbruket för mer fodermängd för att vi ska kunna minska skadorna, säger Ebba Henning Planck. Enligt Skogsstyrelsen kostar betesskadorna, på de nivåer de är i dag, samhället 7,2 miljarder kronor per år.