Känslor växer långsamt
Under tonårstiden sker det många förändringar i livet.
Alla kommer i puberteten och kroppen förändras mycket. Även hjärnan utvecklas under den här tiden. Tonåringen experimenterar, söker spänning, tar risker och styrs mycket av sina känslor. Kompisarna är viktigare än familjen. Men vad händer i hjärnan? Alla kommer i pubert eten och kroppen förändras mycket.
Lisa Feldman Barett: ”Det är inte någon skillnad mellan en tanke och en känsla”
Med hjälp av avbildningstekniker har forskarna visat att ungdomars hjärnor har områden där nya synapser bildas snabbt och mognar fortare medan det i andra områden bildas färre synapser och nätverk. Hjärnbarken, som består av grå substans, är indelad i lober och mognar från nackloben och framåt. Pannloben som ansvarar för våra mest avancerade kognitiva funktioner, det vill säga planering, förstånd och beslutsfattande, mognar sist och fortsätter utvecklas tills vi är i årsåldern.
Hjärnbarken är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år.
Möta & hantera överväldigande känslor: Förstå & ta hand om
Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. Att den vita substanser ökar beror på att nervcellernas axon kläs in i ett fettrikt material som heter myelin. Myelinet har en isolerande förmåga som gör att hastigheten i en nervimpuls går gånger fortare vilket gör att förmågan till abstrakt tänkande, problemlösning och planerande förbättras.
Forskning visar att det riskbeteende som ofta är karaktäristiskt i tonåren beror på en obalans mellan de olika områden i hjärnan som hanterar känslor det limbiska systemet respektive förstånd pannloberna. Eftersom pannloberna utvecklas långsamt mognar kontrollerande funktioner mycket senare än känslo- och driftsfunktioner vilket kan vara en förklaring till att ungdomar tar större risker än vuxna och har ett mer impulsivt beteende.
Under tonåren ökar också mängden dopamin. Dopamin är en kemisk substans och är del av hjärnans belöningssystem och är viktig för upplevelsen av njutning. Den ingår också i funktioner som vakenhet, koncentration, motorik, inlärning, glädje och entusiasm. Positiva upplevelser som att äta god mat, ha sex, lyssna på musik och att ha kul frisätter dopamin i hjärnans belöningssystem.
Tonårshjärnan – mer känsla än förnuft?
Även skadliga beteenden kan påverka frisättningen av dopamin vilket kan leda till olika beroenden. Hjärnans belöningssystem är ett nätverk av områden i hjärnan som stimulerar inlärning av beteenden som är kopplade till belöning. Flera delar av belöningssyttemet ingår i det limbiska systemet. Det är en bågformad struktur som omfattar ett flertal nervcellsgrupper som tillsammans förmedlar upplevelser av ångest, aggressivitet med mera.
Här finns hjärnans luktcentrum och kontrollcentrum för sex samt strukturen amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla. Det limbiska systemet reglerar också olika stämningslägen och social anpassningsförmåga.
Var sitter känslor i hjärnan?
Kanske är risktagandet en viktig del av livet som tonåring för att man ska våga lämna barndomen och pröva sina vingar och testa gränser som vuxen. Under tonårstiden ökar frigörandet från föräldrarna och kompisar är nu mycket viktiga. Tonåringen ska hitta en ny plats i en ny grupp och de relationer som byggs upp under tonåren är en förberedelse för de sociala sammanhang som kommer som vuxen.
Forskning har visat att tonåringen tar större risker när kompisar är närvarande, kanske ett sätt att imponera. Tonåringen blir också mer upptagen av hur hen ser ut, hur andra uppfattar en och tonåringen utvecklar sin egen identitet och personlighet. Att känna sig utanför gruppen eller att känna att man inte duger kan väcka väldigt starka känslor eftersom den del av hjärnan som styr känslorna är extra påkopplad hos tonåringen.
Sömnen är extra viktig under tonårsperioden. När vi sover byggs kroppens vävnader upp.