Hur många dog i sverige av digerdöden
Digerdöden i Sverige ägde rum —, men är dåligt dokumenterad.
Digerdöden - Sveriges Historia Om den stora pestepidemin på
Dödsantalet är okänt. Pesten återkom till Sverige, liksom övriga Europa, flera gånger fram till dess sista utbrott Digerdöden nådde av allt att döma västra Sverige år från Norge , dit den i sin tur hade kommit från England året innan. Vilken roll Danmark spelade för smittans spridning i förhållande till Sverige är okänt, eftersom digerdöden i Danmark är dåligt utforskad, även om den enligt sägnen ska ha kommit dit med ett norskt skepp från England och av allt att döma ägde rum samma år som Norge — , ett år före Sverige.
Rimligen bör digerdöden därför också samtidigt ha kommit in i södra Sverige från det så svenska Skåne. I september befann sig pesten i både östra Norge, i det då norska Jämtland, i Själland i Danmark och i Skåne i juli-december, vilket gjorde att Sverige gränsande till smittade områden i både väster och norr. Genom en sammanställning av samtida dokumentation som testamenten, själagåvor och annan indirekt dokumentation, kan framtolkas att digerdöden fanns på Gotland kanske redan i maj men definitivt i juli-november ; i Östergötland, Närke och Södermanland i augusti-november , i Småland i augusti-december, och i Uppland och Västmanland i september-november i Uppsala i augusti.
Allt sammantaget tycks tyda på att digerdöden drabbade Gotland våren - troligen sjövägen från Tyskland eller Danmark - och att den därefter bredde ut sig över östra Sverige från Småland till Uppland i sommaren både Stockholm och Uppsala under augusti och ebbade ut efter årsskiftet Från Sverige kan digerdöden möjligen ha fortsatt till den östra rikshalvan Finland år —, men det saknas information om digerdöden i Finland.
Det så kallade ödegårdsprojektet har inte gett några klara svar på Finlands roll, och det finns inga samtida vittnesmål eller dokumentation som nämner dess närvaro där. Det finns visserligen samma pestlegender i Finland som i Sverige, men de kan ha inspirerats av senare pester än digerdöden. År utfärdades ett förbud för präster att lämna sina tjänster i Åbo stift , vilket möjligen kan tyda på att digerdöden då befann sig där.
Vissa forskare har föreslagit att digerdöden aldrig nådde Finland, kanske på grund av att pesten i Sverige bröt kommunikationerna mellan Sverige och Finland, [ 3 ] medan andra har föreslagit att den var betydligt lindrigare där på grund av Finlands redan låga befolkningsantal, som gjorde att den hade sämre utsikter att sprida sig effektivt. Det finns mycket liten samtida dokumentation om digerdöden i Sverige.
Den medeltida skrivformen kallad annaler tillämpades i Sverige sedan talet, men de åtta svenska annaler som nämner digerdöden är alla skrivna under talet. Det finns ett samtida brev från kung Magnus Eriksson där han uppmanar menigheten i Linköpings stift att gå i kyrkan, skänka pengar till kyrkan att dela ut bland de fattiga, och iaktta extra hård fasta om fredagarna. För att beveka Guds vrede så Gud inte lät sin straffdom pesten sprida sig från Norge till Sverige, påbjöd kung Magnus "allt folk i Sveriges rike, klerker och lekmän, gammalt och ungt, kvinnköns och mansköns", höra mässan och offra en penning till kyrkan efter förmåga till de fattiga, varje fredag fasta på vatten och bröd, bikta sig och underkasta sig botgöring och sedan ge ytterligare en penning till Gud och jungfru Maria till kyrkan och kungen.
I maj hade pesten uppenbarligen nått Gotland, och i juli brändes människor på bål i staden anklagade för att ha spridit pesten genom gift. I ett annat brev från rådet Visby till rådet i Lübeck berättades att staden hade bränt "giftblandaren" Tidericus på bål 2 juli sedan han hade erkänt sig ha spridit pestgift sedan han fått betalt av judar.
Digerdöden behöver dock inte ha nått Gotland från Sverige, utan kan lika gärna ha kommit tid med skepp från Tyskland, som Gotland hade täta förbindelser med. Heliga Birgitta uttalade sig offentligt om digerdöden i Sverige; dess orsaker och hur den skulle bekämpas. Hon förklarade att digerdöden var en Guds straffdom som hade sänts till Sverige av tre orsaker: högmod, omåttlighet och vinningslystnad, och att Guds vrede skulle mildras och digerdöden försvinna om innevånarna avstod från att klä sig sexuellt provokativt och dyrbart; undvek att synda; och om landets präster anordnade offentlig botgöring och böneprocessioner för allmänheten:.
Och hon gav råden att folk skulle avstå från det utländska osedliga modet och klä sig ödmjukt; att villigt ge allmosor; och att varje präst en gång i månaden sjunger en mässa till treenigheten och leder församlingen i bikt och botgöring, samt att biskoparna ordnar likartade mässor i domkyrkorna och tvättar de fattigas fötter. Detta brev resulterade i att Clemens VI i mars sände ett brev till biskoparna i Lund , Uppsala och Nidaros Sverige och Norge befann sig då i personalunion , där han uppmanade dem att ge sina präster i uppdrag att uppmana allmänheten att låta värva sig till kungens korståg mot Ryssland i Finland.
Orsaken till att kungen var i stort behov av soldater uppgavs vara att en stor del av armén hade dukat under för sjukdomen och att kungen därför hade tvingats avbryta korståget mot de rysk-ortodoxa ryssarna i Finland.
Digerdöden
Indirekt samtida dokumentation finns som visar på digerdödens effekter. I Visbyfranciskanernas bok från Franciskanerklostret i Visby på Gotland finns kalendarium dödböcker bevarade på de som testamenterat gåvor till klostret, och även listor på de döda som begravts i klostret. Dessa anger i genomsnitt tio dödsfall per år tiden , men under år inträffar en femtonfaldig ökning av dödsfall för både munkar och stadsbor i listorna: från sju år till för år varav stadsbor, 31 munkar, 3 präster och 8 landbor , och därefter upphör anteckningarna för flera år framåt.
Vadstena kloster var inte grundat vid den tid digerdöden härjade Sverige. Prästbrodern Anders Lydekesson d. I hagiografin Vita Sancti Brynolphi över biskop Brynolf Algotsson av Skara från citerades en kanik som i sin tur citerade en präst som genom ryktesvägen hade hört, att bara 34 av präster i Skara biskopsdöme överlevde pesten; det är en uppgift som sedan citerades av Sven Lagerbring och andra historiker under och talen, men som av moderna forskare identifierats som opålitlig.
Att digerdöden i Sverige hade förorsakat en mycket stor befolkningsminskning beskrevs som ett faktum i samtida litteratur i sekel efteråt. I Engelbrektskrönikan som senare inlemmades i Karlskrönikan från talet smädades kung Erik av Pommern för att han beskattade bondebefolkningen lika hårt som före digerdöden, trots att pesten hade orsakat en sådan befolkningsminskning att bara tjugo av etthundra bönder fanns kvar av de som funnits före den, och de alltså inte hade möjlighet att betala lika mycket som förr:.
Digerdöden - Skolbok
Det är dock okänt om författaren syftar på digerdöden eller pesten , som också beskrivs som en stor och ödeläggande pest i Sverige, och det är ett problem hos många senare källor att det är okänt om den "stora död" de syftar på gäller digerdöden eller någon annan av de svåra pestpeidemier som utspelade sig efter den. Biskop Peder Månsson av Västerås beskrev i Bondakonst att en stor del av biskopsdömets gods bestod av ödegårdar på grund av den tidigare "svarta döden".
Hans Brask förklarade i ett brev från att "svarta döden" hade ödelagt en stor del av riket.