Vad är riksdagsordningen för la
Verksamhet — Ledamöter — Lagbestämmelser — Historik.
Lagstiftningsprocessen
Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna.
Regeringen kan emellertid avstå från att höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till avsevärda olägenheter. Lagrådet har ofta anledning att ta ställning till om föreslagna lagbestämmelser är förenliga med EU-rätten eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Även andra lagfarna personer, t. Lagrådet arbetar på avdelningar. Antalet avdelningar växlar beroende på arbetsbördan.
Ordlista A–Ö
Varje avdelning består av tre ledamöter. Ärendena föredras av tjänstemän från departementen som medverkat i utformningen av lagförslagen eller, när yttranden begärs av riksdagsutskott, av tjänstemän från utskottskanslierna. Lagrådets yttranden är offentliga och återges i regeringens propositioner till riksdagen eller i förekommande fall i riksdagsutskottens betänkanden.
Av dessa propositioner och betänkanden framgår också hur Lagrådets yttranden påverkat utformningen av de slutliga lagförslagen. Lagrådet och dess verksamhet regleras i 8 kap. Enligt lagrådslagen består Lagrådet av minst en och högst fem avdelningar. Det är regeringen som med hänsyn till arbetsbördan beslutar hur många avdelningar Lagrådet ska bestå av.
För närvarande gäller att Lagrådet består av två avdelningar. Ledamöterna på dessa två avdelningar är förordnade för en period om ett år. Om arbetsbördan ökar kan antalet avdelningar utökas och ledamöter till ytterligare avdelningar förordnas för kortare perioder. Ledamöterna hämtas huvudsakligen från kretsen av aktiva eller förutvarande domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
Lagen om Lagrådet, kan du läsa i SFS som finns på riksdagens webbplats. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar.
Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen.
Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. Ursprunget till lagrådsgranskningen står att finna i den rådgivning åt Konungen som riksrådet före utövade i bland annat lagfrågor. År inrättades Högsta domstolen, som i viss utsträckning fick yttra sig i lagstiftningsärenden.
Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
Under talets senare del överhopades Högsta domstolen med laggranskningsuppgifter, samtidigt som måltillströmningen ökade. De dömande uppgifterna blev lidande av detta förhållande. Vid talets början väcktes tanken att tillskapa dels en regeringsrätt, dels en lagrevision, vilka skulle avlasta Högsta domstolen från arbetsbördorna. År överflyttades följaktligen laggranskningsuppgifterna från Högsta domstolen till Lagrådet, vilket skulle fungera som ett kollegium, bestående av ledamöter från Högsta domstolen och den nyinrättade Regeringsrätten.
Organet skulle ha laggranskningen som sin enda uppgift. Med den valda lösningen skulle den nyttiga växelverkan mellan lagstiftning och rättskipning, som tidigare uppstått genom Högsta domstolens befattning med lagförslag, bevaras i någon mån också i framtiden, samtidigt som Högsta domstolen skulle slippa bli störd i sin dömande verksamhet.