Sjuklön 5 dagar
Sjuklön är den ersättning du som arbetsgivare ska betala till anställda som inte kan arbeta på grund av sjukfrånvaro. Den anställde har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod, och sjuklönen betalas ut för de dagar som den anställde skulle ha arbetat. En anställds rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad gäller dock rätten till sjuklön bara om den anställde har börjat anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i följd.
För att en anställd ska ha rätt till sjuklön krävs en sjukfrånvaro som har anmälts till arbetsgivaren sjukanmälan. Det finns inga regler för hur sjukanmälan måste gå till, så det är viktigt att ha fastställda rutiner på företaget.
Sjuklön och sjukpension
Driver du ett aktiebolag räknas du som anställd och har därmed rätt till sjuklön på samma sätt som arbetstagare. Om du däremot driver en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag, så är du inte anställd och har därmed inte rätt till sjuklön — istället har du sjukpenning.
Det innebär att ska sjukanmäla dig hos Försäkringskassan under den första sjukdagen och ansöka om sjukpenning. Läs mer om sjukpenning för dig med enskild firma på Försäkringskassan. Som arbetsgivare betalar du som sagt sjuklön under dag 1— Det är denna period som är sjuklöneperioden, och regleras i sjuklönelagen.
Återinsjuknanderegeln - när en anställd blir sjuk igen inom fem dagar
Även arbetsfria dagar räknas in i sjuklöneperiodens 14 dagar, dock ska sjuklön endast betalas ut för de dagar under perioden som den anställde skulle ha arbetat. Efter halva sjuklöneperioden — sju kalenderdagar — behöver den anställde lämna ett läkarintyg för att få fortsatt sjuklön. Intyget är en förutsättning för att du som arbetsgivare ska kunna bedöma den anställdes rätt till sjuklön.
Om den anställde har en ny sjukfrånvaro inom fem kalenderdagar från den tidigare sjuklöneperioden, efter att ha återgått till arbetet, räknas det som en fortsättning på samma sjuklöneperiod och inte som en ny. Därför ska inget ytterligare karensavdrag göras på sjuklönen om ett helt karensavdrag redan gjorts. Exempel Under vecka 1 är Fredric sjukfrånvarande under två dagar, onsdag och torsdag.
Ett helt karensavdrag görs. Han är tillbaka och arbetar under fredagen. Under vecka 2 jobbar han under måndag innan han på tisdagen tvingas sjukanmäla sig igen. Eftersom det bara passerat fyra kalenderdagar sedan han återgick till arbetet fredag, lördag, söndag och måndag påbörjas ingen ny sjuklöneperiod och följaktligen görs heller inget nytt karensavdrag.
En anställd kan som mest få karensavdrag för tio sjuklöneperioder under tolv månader. Om en ny sjuklöneperiod blir den elfte under de senaste tolv månaderna ska alltså inget karensavdrag göras för den sjuklöneperioden. Det finns inga regler i sjuklönelagen som styr hur sjuklön och sjukavdrag räknas ut. Kollektivavtal har regler som i vissa fall även blivit praxis för arbetsgivare utan avtal.
Vanligast är att man gör ett timavdrag. Formeln för att räkna ut sjukavdrag per timme vid månadslön ser ut så här:. Hon har 26 kronor i månadslön och inga övriga förmåner. Hon sjukanmäler sig och sjukfrånvaron blir en hel arbetsdag. Vad blir hennes sjuklön? Sjuklönen och karensavdraget tar med andra ord ut varandra under Julias sjukfrånvaro.
Hade hon haft en längre sjukfrånvaro, till exempel fem dagar, hade hon fått kronor per dag i sjuklön.
Kakor på Försäkringskassan
När sjuklöneperioden är över från och med dag 15 anmäler du som arbetsgivare den anställde som sjukskriven hos Försäkringskassan. De tar då över betalningsansvaret och den anställde har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen motsvarar knappt 80 procent av lönen upp till en årslön på högst 8 prisbasbelopp.